Runöversättare
Äldre futhark är germanernas alfabet från 200–700-talen: 24 runor. Runorna återgav ljud, inte bokstäver, så översättaren skriver efter ljudet, som runologer gör. Mottagaren av ett brev ser alltid den exakta texten. Standard är äldre futhark; du kan också välja yngre futhark (vikingarunor), anglosaxisk futhorc eller medeltida runor.
Skriv en text
Runewings ordbok
Orden skrivs med runor efter ljudet. Det är en transkribering, inte en översättning till fornnordiska.
Den här frasen finns inte i vår ordbok än, så runorna följer ljudet. Välj en fras nedan eller prova andra ord. AI-översättning kommer snart.
Populära fraser
Vektorfil för tatueraren, med förklaring av varje runa.
Välj runor
Runor återger ljud, så varje alfabet skriver texten på sitt eget sätt. Tryck på ett för att använda det i översättningen, ett brev eller en tatueringsmall.
Fornnordiska skrevs historiskt inte med det här alfabetet, men det ser ändå fint ut. Texter från vikingatiden använde den yngre futharken.
Äldre futhark
Varje runa är uppkallad efter ett ord som börjar med dess ljud. Under den äldre futharkens tid skrev ingen ned namnen, så de är vetenskapliga rekonstruktioner på urgermanska (markerade med *), jämförda med de senare fornengelska och fornnordiska runraderna. Tryck på en runa för att se var betydelsen kommer ifrån.
?omstritt * rekonstruktion
Frejs ätt
*ūruz u omstritt
uroxe
OE ūr · ON úr
Engelska dikten: uroxe, en vild oxe. Norska: slagg från dåligt järn. Isländska: duggregn. Det urgermanska namnet kan ha varit *ūruz ”uroxe” eller *ūrą ”vatten, duggregn”.
*þurisaz th omstritt
jätte
OE þorn · ON þurs
Båda nordiska dikterna kallar den þurs, en jätte. Den engelska dikten döpte om den till þorn, ”törne”. Den urgermanska formen är rekonstruerad från det nordiska namnet.
*ansuz a rekonstruktion
en gud
OE ōs · ON áss
En av asarna, de nordiska gudarna. Den isländska dikten beskriver Oden. I den engelska dikten läses ōs som ”gud” eller, efter latinets os, som ”mun”.
*raidō r rekonstruktion
ritt, resa
OE rād · ON reið
*kaunan k omstritt
böld, sår
OE cēn · ON kaun
Nordiska dikter: kaun, böld eller sår. Engelska dikten: cēn, fackla. Det vanliga namnet ”Kenaz” bygger på det engelska ordet, *kaunan på det nordiska.
*gebō g rekonstruktion
gåva
OE gyfu
*wunjō w, v rekonstruktion
glädje
OE wynn
Hagals ätt
*hagalaz h rekonstruktion
hagel
OE hægl · ON hagall
*naudiz n rekonstruktion
nöd
OE nȳd · ON nauðr
*īsaz i rekonstruktion
is
OE īs · ON íss
*jēra j rekonstruktion
år, skörd
OE gēr · ON ár
*īwaz ï omstritt
idegran
OE ēoh · ON ýr
Idegranen, i både den engelska och den nordiska traditionen. Ljudet är omstritt: det enda säkra är att det var en främre vokal.
*perþō p okänt
okänt
OE peorð
Ingen vet vad peorð betydde. Den engelska dikten kallar det lek och skratt där krigare sitter tillsammans i ölhallen. Gissningar är en tärningsbägare, en spelpjäs eller ett päronträd.
*algiz z omstritt
älg?
OE eolh(-secg)
Det ursprungliga namnet är förlorat och finns bara kvar i en förvanskad engelsk form, eolh(-secg), ”älgstarr”. *algiz ”älg” är en gissning. Runan skrev ljudet z (senare R). Den populära betydelsen ”skydd” är modern.
*sōwilō s rekonstruktion
sol
OE sigel · ON sól
Tyrs ätt
*tīwaz t rekonstruktion
Tyr, en gud
OE tīr · ON Týr
*berkanan b rekonstruktion
björk
OE beorc · ON bjarkan
*ehwaz e rekonstruktion
häst
OE eoh
*mannaz m rekonstruktion
människa
OE mann · ON maðr
*laguz l omstritt
vatten, sjö
OE lagu · ON lögr
”Vatten, sjö” stämmer med engelskans lagu och nordiskans lögr. Vissa forskare läser *laukaz, ”lök”, ett vanligt ord på amuletter.
*ingwaz ng rekonstruktion
Ing, gud eller hjälte
OE ing
Ing (Yngve), en stamfadersgud för nordsjögermanerna, ofta förknippad med Frej. Den engelska dikten kallar honom en hjälte som först sågs bland östdanerna.
*dagaz d rekonstruktion
dag
OE dæg
*ōþala o rekonstruktion
arv, hembygd
OE ēþel
Källor: fornengelska, norska och isländska runraderna (utg. B. Dickins, 1915); urgermanska rekonstruktioner enligt R. I. Page och T. Looijenga. OE = fornengelska, ON = fornnordiska, NO = norska dikten, IS = isländska dikten.
Yngre futhark
Vikingatidens runor (800-1000-tal). Namnen är verkliga fornnordiska ord, nedskrivna i den norska (1200-tal) och den isländska (1400-tal) runraden. Där de två dikterna skiljer sig åt är runan markerad. Tryck på en runa för att se var betydelsen kommer ifrån.
?omstritt
fé f, v
rikedom
NO · IS
úr u, w omstritt
slagg eller duggregn
NO: slag · IS: drizzle
Engelska dikten: uroxe, en vild oxe. Norska: slagg från dåligt järn. Isländska: duggregn. Det urgermanska namnet kan ha varit *ūruz ”uroxe” eller *ūrą ”vatten, duggregn”.
þurs th
jätte
NO · IS
óss o omstritt
gud eller åmynning
NO: river mouth · IS: god
Norska dikten: óss, en åmynning. Isländska: áss, en gud (Oden). Vid den tiden lät de två orden likadant.
reið r
ritt, resa
NO · IS
kaun k, g
böld, sår
NO · IS
hagall h
hagel
NO · IS
nauðr n
nöd
NO · IS
íss i, e, j
is
NO · IS
ár a
överflöd, god skörd
NO · IS
sól s
sol
NO · IS
Týr t, d
Tyr, en gud
NO · IS
bjarkan b, p
björk
NO · IS
maðr m
människa
NO · IS
lögr l
hav, vatten
NO: waterfall · IS: water
Norska dikten: ett vattenfall från berget. Isländska: en virvlande ström. Ordet betyder vatten, vätska, hav.
ýr z
idegran, båge
NO: yew · IS: bow
Norska dikten: idegranen, grön om vintern. Isländska: en spänd båge. Bågar gjordes av idegran.
Källor: fornengelska, norska och isländska runraderna (utg. B. Dickins, 1915); urgermanska rekonstruktioner enligt R. I. Page och T. Looijenga. OE = fornengelska, ON = fornnordiska, NO = norska dikten, IS = isländska dikten.
Anglosaxisk futhorc
Runor från det anglosaxiska England (400-1000-tal). Namnen är fornengelska ord ur den fornengelska runraden och runlistor i handskrifter. Flera namn är fortfarande oförklarade. Tryck på en runa för att se var betydelsen kommer ifrån.
?omstritt
feoh f, v
rikedom
fornengelska runraden
ūr u
uroxe
fornengelska runraden
þorn th
törne
fornengelska runraden
ōs o omstritt
en gud (eller mun)
fornengelska runraden
Läses oftast ”gud” (jämför fornnordiskans áss). Dikten kallar den allt talets källa, därför läser vissa latinets os, ”mun”.
rād r
ritt, resa
fornengelska runraden
cēn k
fackla
fornengelska runraden
gyfu g
gåva
fornengelska runraden
wynn w
glädje
fornengelska runraden
hægl h
hagel
fornengelska runraden
nȳd n
nöd
fornengelska runraden
īs i
is
fornengelska runraden
gēr j
år, skörd
fornengelska runraden
peorð p okänt
okänt
fornengelska runraden
Ingen vet vad peorð betydde. Den engelska dikten kallar det lek och skratt där krigare sitter tillsammans i ölhallen. Gissningar är en tärningsbägare, en spelpjäs eller ett päronträd.
eolh x omstritt
älgstarr
fornengelska runraden
Dikten beskriver en kärrstarr som skär i handen. Anglosaxarna skrev x med den här runan.
sigel s
sol
fornengelska runraden
tīr t omstritt
en gud eller en stjärna
fornengelska runraden
Uppkallad efter guden Tiw (nordiskans Týr), men dikten beskriver en ledstjärna som aldrig sviker om natten.
beorc b omstritt
björk
fornengelska runraden
Namnet betyder björk, men dikten beskriver ett träd utan frukt som växer från rotskott, troligen en poppel.
eoh e
häst
fornengelska runraden
mann m
människa
fornengelska runraden
lagu l
hav, vatten
fornengelska runraden
ing ng
Ing, gud eller hjälte
fornengelska runraden
Ing (Yngve), en stamfadersgud för nordsjögermanerna, ofta förknippad med Frej. Den engelska dikten kallar honom en hjälte som först sågs bland östdanerna.
dæg d
dag
fornengelska runraden
āc a
ek
fornengelska runraden
ȳr y omstritt
kanske en båge
fornengelska runraden
Oklar betydelse. Dikten prisar den som utrustning på färden, därför läses den ofta som båge.
īor io omstritt
ål eller bäver?
fornengelska runraden
Dikten beskriver en flodfisk som söker föda på land, därför gissar man oftast på ål eller bäver.
ēar ea omstritt
jord, grav?
fornengelska runraden
Dikten talar om kroppen som kallnar i jorden, så ”jord” eller ”grav” är troligt, men ordet finns ingen annanstans.
cweorð kw okänt
okänt
bara handskrifter
Finns bara i runlistor i handskrifter, troligen påhittad för att få en runa för latinets q. Namnet har ingen känd betydelse.
stān st
sten
bara handskrifter
Finns bara i runlistor i handskrifter, inte i dikten eller i inskrifter.
Källor: fornengelska, norska och isländska runraderna (utg. B. Dickins, 1915); urgermanska rekonstruktioner enligt R. I. Page och T. Looijenga. OE = fornengelska, ON = fornnordiska, NO = norska dikten, IS = isländska dikten.
Medeltida runor
Skandinaviska runor från 1100-1400-talen, här i det latinska alfabetets ordning. Grundrunorna behöll sina namn från vikingatiden. De nya stungna runorna fick en extra punkt och hade inga egna namn. Tryck på en runa för att se var betydelsen kommer ifrån.
?omstritt stungen runa
ár a
överflöd, god skörd
av ᛅ ár
bjarkan b
björk
NO · IS
- c
stungen sól
ᛌ + punkt
Stungen runa: grundrunan med en punkt för ett nytt ljud. Den hade inget eget namn.
- d
stungen týr
ᛐ + punkt
Stungen runa: grundrunan med en punkt för ett nytt ljud. Den hade inget eget namn.
- e
stungen íss
ᛁ + punkt
Stungen runa: grundrunan med en punkt för ett nytt ljud. Den hade inget eget namn.
fé f
rikedom
NO · IS
- g
stungen kaun
ᚴ + punkt
Stungen runa: grundrunan med en punkt för ett nytt ljud. Den hade inget eget namn.
hagall h
hagel
NO · IS
íss i
is
NO · IS
kaun k
böld, sår
NO · IS
lögr l
hav, vatten
NO · IS
Norska dikten: ett vattenfall från berget. Isländska: en virvlande ström. Ordet betyder vatten, vätska, hav.
maðr m
människa
NO · IS
nauðr n
nöd
NO · IS
óss o omstritt
gud eller åmynning
av ᚬ óss
Norska dikten: óss, en åmynning. Isländska: áss, en gud (Oden). Vid den tiden lät de två orden likadant.
- p
stungen bjarkan
ᛒ + punkt
Stungen runa: grundrunan med en punkt för ett nytt ljud. Den hade inget eget namn.
reið r
ritt, resa
NO · IS
sól s
sol
NO · IS
týr t
Tyr, en gud
NO · IS
þurs þ
jätte
NO · IS
úr u omstritt
slagg eller duggregn
NO · IS
Engelska dikten: uroxe, en vild oxe. Norska: slagg från dåligt järn. Isländska: duggregn. Det urgermanska namnet kan ha varit *ūruz ”uroxe” eller *ūrą ”vatten, duggregn”.
- v
stungen fé
ᚠ + punkt
Stungen runa: grundrunan med en punkt för ett nytt ljud. Den hade inget eget namn.
- w
sen runa, utan namn
sent tillägg
Tillagd under senmedeltiden för latinska bokstäver. Den hade inget traditionellt namn.
- x
sen runa, utan namn
sent tillägg
Tillagd under senmedeltiden för latinska bokstäver. Den hade inget traditionellt namn.
- y
stungen úr
ᚢ + punkt
Stungen runa: grundrunan med en punkt för ett nytt ljud. Den hade inget eget namn.
- z
sen runa, utan namn
sent tillägg
Tillagd under senmedeltiden för latinska bokstäver. Den hade inget traditionellt namn.
Källor: fornengelska, norska och isländska runraderna (utg. B. Dickins, 1915); urgermanska rekonstruktioner enligt R. I. Page och T. Looijenga. OE = fornengelska, ON = fornnordiska, NO = norska dikten, IS = isländska dikten.
Så skrivs kyrilliska bokstäver
Så skrivs latinska bokstäver
Så skrivs kyrilliska bokstäver
Så skrivs latinska bokstäver
Så skrivs kyrilliska bokstäver
Så skrivs latinska bokstäver
Så skrivs kyrilliska bokstäver
Så skrivs latinska bokstäver
Futharken saknade runor för sj-, tj- och ts-ljud, så de skrivs med runpar. Dubbla ljud skrivs en gång. Siffror och andra skriftsystem lämnas som de är.
Tack! Du är bland de första.
Klart. Vi skriver en gång, när det är igång.